Den senaste veckan har vi fått massor av skräpkommentarer till olika inlägg på bloggen. Det har varit hundratals, och har inte varit möjligt att hantera. Tyvärr har vi därför blockerat inlägg från andra än registrerade användare. Om ni vill skriva något eller komma i kontakt med någon på bloggen, och inte är registrerade, kontakta föreningen via mail. Då hjälper vi till.
Omställning a la coq au vin
Citat
För ett antal veckor sedan slaktade vi tre ungtuppar. Mer om varför vi slaktat tupparna kan du läsa under rubriken ”Varför slakta höns?” som postades 22 september här i bloggen. Sammanfattningsvis kan man säga att när man föryngrar en flock genom att låta hönor ruva fram kycklingar får man en stor andel tuppkycklingar. Man kan inte ha hur många tuppar som helst i en flock och för att undvika att avliva och slänga tupparna har vi istället valt att ta tillvara på dem genom att ordna en stor tuppmiddag för medlemmarna i hönsgruppen. En av våra medlemmar avstod från middagen och två är vegetarianer. Det blev således tre tuppar till fyra personer.
Eftersom ingen av oss tidigare lagat egenuppfödda tuppar var vi osäkra på resultatet. Eftersom våra tuppkycklingar levt ungefär 6 månader, jämfört med industrikycklingens 5-6 veckor, och dessutom haft möjlighet att springa ut och in och röra sig fritt, fanns vissa farhågor att köttet inte skulle vara lika mört som det man köper i frysdisken. Skulle det vara för lite kött för att vara lönt mödan? Hur skulle det smaka? Vi bestämde oss för att lägga upp middagen som ett experiment. Tre tuppar skulle bli tre
olika maträtter. En ugnsgrillades för att få en så ”ren” smak som möjligt. På så vis får vi reda på hur tuppen, med minimal förädling, smakar. Den andra tuppen lagades till coq au vin. Coq au vin är ett klassiskt recept för att koka gamla tuppar eller hönor möra. På så vis kan man ta tillvara även en eventuellt gammal tupp. Den tredje tuppen lagades till chicken tikka, en smakrik indisk rätt. Våra vegetarianer serverades ett köttfritt alternativ i form av en indisk rätt lagad på, bland annat, linser.
I helgen samlades vi och lagade gemensamt de tre rätterna. Förutom en spänd nyfikenhet över hur tupparna skulle smaka rådde en upprymd stämning. Den något knepiga logistiken att laga tre rätter samtidigt flöt på förvånansvärt smidigt.
När middagen lagats och vi smakat på de olika rätterna kom vi snabbt till vissa slutsatser.Våra farhågor att tupparna skulle smaka annorlunda eller inte skulle vara möra visade sig obefogade. Maten smakade mycket bra och ingen av rätterna var sega. Som vi anat var det dock inte så mycket kött på bröstfilén som man är van vid från köpt industrikyckling Låren var dock relativt fylliga med ett mörkt, gott kött. Det är värt att nämna att orusthöns inte är en köttras utan snarare en ”ekonomiras” med relativt litet behov av föda. Därav de små filéerna.

Köttet i sig utmärker sig inte nämnvärt från industrikyckling. Den stora skillnaden är istället vetskapen om att de här tupparna haft ett bra och stimulerande liv som inte varit fokuserat på att de så snabbt som möjligt skall nå slaktvikt samt att de fått en bra, varierad och spännande kost. De fick även stressfriast möjliga avslut på sina liv och togs tillvara på ett respektfullt sätt. Den något olustiga känslan av att slakta ett djur är en konstig kontrast till den tillfredsställande känslan av att varken djur eller miljö behövt lida.
Efter en mycket trevlig och lärorik middag kunde alla gå hem både mätta och glada. Förhoppningsvis var detta början på en lång tradition.
Hönsgruppen genom Pelle
Vad gör vi med gödslet från hönsen?
Någon kanske undrar var allt bajs från hönorna tar vägen och när odlarna i föreningen kan ta del av det.
Fram till i somras tog var och en i hönsgruppen hand om det hönsgödsel som producerades av hönorna och gav antingen bort det eller använde det på sin lott. Men det blir snabbt mycket och lotterna är ju små. De små liven bajsar väldigt mycket.
Under sittpinnarna som hönorna sitter på när de sover finns en skiva där gödset samlas upp. Det gör det lätt att regelbundet (dagligen) ta bort bajset för en bättre miljö i hönshuset. På dagen bajsar dom antingen ute eller i på golvet i huset. När vi sedan städar i hönshuset får vi kutterspån (som vi har som strö) blandat med bajs. Det smutsiga spånet kan man inte använda som gödning utan vi har lagt det på kompostlimpan.
Hönsgödsel är som bekant väldigt starkt, innehåller lite mullämnen och verkar på kort tid. Det är väldigt bra att använda när man vill ge snabb näring till redan etablerade växter, men fungerar inte som grundgödsling. Här fick vi en ide: om vi kan få kvävet i hönsbajset att bryta ner spånet för att få fram mullämnen och ett mera långtidsverkande kväve så kan vi använda det som jordförbättring. Jordförbättring som ger kväve och mullämnen till våra leriga jordar.
Av den anledningen köpte vi i sommars en stor tunna med lock att blanda hönsgödslet med smutsigt spån i. Vi tillsatte vatten och hoppades på att det skulle hända något. Vi har hört olika åsikter om denna idé, några har tyckt det verkar var smart, andra har sagt att det bara kommer att bildas massa ammoniak, men vi provar.
Häromdagen när jag var där och rörde i tunnan kände jag till min glädje att det var varmt i den. Det betyder att det pågår någon form av nedbrytningsprocess. Lukten är inte angenäm men det luktar heller inte så mycket ammoniak. Vi kommer att skriva mer när vi fått någon form av reslutat.
Idéer och metoder tas tacksamt emot.
Hönsgruppen genom Karl
Nu kan ni mejla Hönsgruppen
Hej!
Nu kan alla som vill ställa frågor, komma med idéer eller vill ge och ha information om att ha höns i stan kontakta Hönsgruppen på egen mejladress.
honsgruppen@gmail.com
Ordningsreglerna uppdaterade
På senaste styrelsemötet, 2012-10-17, beslutades om en ändring i ordningsreglerna med tillägget att lotterna ska vara någorlunda rensade och städade för hösten den 1:a september.
De uppdaterade ordningsreglerna hittar ni bland dokumenten här på hemsidan, och de kommer inom kort även upp på anslagstavlorna på odlingsområdet.
Att stoppa mördarsniglar!
Bild
Även om säsongen snart är över så finns det gott om små mördarsnigelbarn kvar. Nu provar jag en ny metod för att minska mängden till nästa år. Enligt uppgift så är det bra att få bort så många som möjligt innan tjälen kommer. Och börja tidigt på våren igen.
Järnfosfat är godkänt av KRAV som växtskyddsmedel mot sniglar. Man kan strö ut det i landet, men då regnar det snabbt bort och det är ganska dyrt. Därför har jag köpt små lådor dit sniglarna ska krypa och äta järnfosfatet. Sedan blir det mätta kryper iväg och svälter ihjäl. Efter ett dygn har i alla fall en lite snigel hittat rätt, men han hann inte krypa iväg innan han dog. Håll tummarna för att det hjälper, så kanske fler kan använda det.
Arbetsdag Grön Kultur Högsbo
Lördagen den 6 oktober klockan 12.00 träffas vi för att arbeta tillsammans på området.
Uppgifter:
1. Underhåll av sargen. Slå ner sargen/stolparna och fyll på jord där det behövs.
2. Grusdiket utanför sargen. Rensa ogräs och fyll på med grus som finns i hinkar i boden.
3. Rensa ogräs i de stora gångarna.
4. Gör slut på allt flis. Rensa och flisa i gångar som är gemensamma och sen i egna gångar för dem som är med på lördag.
5. Städgrupp. Städa området, men klipp inga buskar. Gör inget i ”uppställningsplatsen” i dungen ovanför B-området.
6. Boden. Skrapa redskap rena och häng upp dem. Rensa ut ”skräp” och sånt som inte är till allmän nytta i boden (den ska ju inte användas för privata saker). Lite färg har flagat av på bodens östra sida och måste målas igen.
Ta gärna med egen fika,
Vi ses
Styrelsen Grön Kultur Högsbo
Varför slakta höns?
Höns har alltid varit ett populärt tamdjur för de som på något vis vill bedriva självhushållning. Ur självhushållningssynpunkt är höns ett bra komplement. De är relativt lätta att sköta samt att de är allätare och kan på så vis ta till vara på rester från hushållet. De ger mycket i utbyte. Förutom de mer självklara egenskaperna så som att de ger ägg, gödsel och ett fint sällskap kan de även bidra med kött.
Är det inte obehagligt att slakta och äta det man själv varit med om att föda upp, tagit hand om, sett leva och ha det bra, kan man undra. Men just det är den stora poängen med att äta sina egna höns. Du kan vara helt säker på att dina höns haft det bra och fått leva ett bra liv fram tills de, på det allra humanaste, stressfriaste och snabbaste vis, tas bort och tas till vara. Jämför det med den kyckling du köper i plastförpackning på din stormarknad. Vad vet du om hur de har levt? Har de behövt trängas med alldeles för många andra kycklingar? Vilken mat och vilka preparat har de ätit? Har de någonsin sett solen? Hur lång och stressig var transporten till slakt? Hur avlivades de? Har de varit drabbats av skador till följd av att de avlats fram att växa till en färdig matkyckling på ungefär 1,5 månad? Frågetecknen är många.
Den som vill veta mer om kommersiell kyckling- och äggproduktion kan gå in på www.youtube.com och söka på Jamie’s Fowl Dinners (Chickens). Där finner ni en serie av kocken Jamie Oliver som tidigare sänts i svensk TV. Jag vill dock varna för att vissa scener i serien kan vara obehagliga att se!
Det finns även en mer praktisk anledning till att slakta. Man behöver kycklingar för att föryngra en flock. När man föder upp en kull kycklingar kläcks det, statistiskt sett, fler tuppkycklingar än hönskycklingar. I en fungerande flock kan man dock inte ha så många tuppar. För många tuppar leder till bråk. Man behöver således göra sig av med tuppar och eftersom alla andra som har kycklingar är i samma situation är det inte så många som behöver fler tuppar. Det som återstår, om man inte bara vill avliva och gräva ner tupparna, är att äta dem.
Med det här som bakgrund kommer vi vid behov att slakta djur ur vår hönsflock. Vi förstår och respekterar att folk som kommit hönsen nära kan tycka att detta känns olustigt. Vi ber dock att ni respekterar de val vi gjort och hoppas att ni kan känna förtroende för att vi vill göra det som är bäst ur en helhetssynpunkt. Jordbruksverket har regler som beskriver hur höns skall slaktas. Vi följer naturligtvis dessa regler!
Med vänliga hälsningar!
Hönsgruppen,
Höstfest på Axel Dahlströmstorg 29 september 10-14
29 september är det dags för den årliga höstfesten på torget. Vi i Grön Kultur Högsbo kommer ha två bord där vi informerar om föreningen, säljer våra fina tygkassar samt lite annat smått och gott. För mer information gå till PROGRAMBLAD för stadsdelen.
Ni som är medlemmar är varmt välkomna att delta vid bordet och kanske sälja något som ni odlat. Alla som vill kan sjäålva boka ett bord för försåäljning till en kostnad av 50:-, kontakta i så fall Peter tel. 366 04 16
Väl mött!
Styrelsen genom Annika
Skördedag med potatistryck
I lördags hade vi återigen en lyckad skördedag med många besökare. En uppskattad del var när barnen fick göra färgtryck på tygkassar.
http://alexandradahlqvist.se/?p=626

Foto: Annika Ström- Öberg

