Vi kommer inte att köpa in någon jord till föreningen i år utan satsar på att använda oss av jorden från våra trädgårdskomposter istället. Här kommer en tänkvärd text om jord och jordförbättring som Catarina Segerhjelm har skrivit:

Jag vill på inget sätt beröva komposterna på material men slår ett slag för direktkompostering. Att tillföra organiskt material direkt till jorden är toppen (och livsnödvändigt) för jordstrukturen och tillför näring. All jord behöver organiskt material men lerjord (som vi har gott om på lotterna) i synnerhet. Växtrester (morotsblast, ärtskidor, blad osv) kan grävas ner ytligt direkt eller bara läggas på jorden som täckmaterial. Gräsklipp ger näring, håller kvar fukten och ökar mullhalten i jorden, täckt jord minskar dessutom behovet av ogräsrensning. Löv ökar också mullhalten och ger fin struktur, luftigare jord ger mer och bättre rötter=välmående växter.

Växelbruk är en annan sak som i längden ger bättre jord, framför allt för att undvika jordbundna sjukdomar (drabbar främst kålväxter och potatis) men också för att olika växter har olika djupa och grova rötter, sallad t ex har små fina rötter och gör inte mycket för jordstrukturen men större växter som kål har rejäla rötter som luftar och hjälper till att ”gräva” jorden. Ärter och bönor i sin tur gödslar jorden genom att binda kväve med sina rötter. Organiskt material matar maskarna och mycket mask betyder gratis grävning och gödsling av jorden. Tillförs inga växtrester eller dynga så har maskarna inte mycket att jobba med. Kom ihåg att en grävgrep är snällare mot maskarna än en spade och lättare (inte lika tungt som med spade) att gräva med.

Nu på våren passar det fint att finfördela t ex torra rester från perenner när de klipps ner och sen låta klippet ligga kvar runt plantorna. Direktkompostering sparar både tid och energi, färre turer till komposten och du slipper hämta den färdiga jorden tillbaks till din lott. Den finns redan där.

Om en upplever att tillförd jord (från säck eller den vi haft i hög) liksom äts upp av lerjorden så är det troligtvis mer organiskt material som behövs, hästgödsel, växtrester, gräsklipp, tång, löv, eller halm är bara några exempel. Att använda det vi har i naturen är också miljövänligare och resurssnålare än fabriksjord.

I höstas la vi på rejält med löv och några säckar tång och idag när jag grävde märktes det vilken skillnad det gjort på jorden. För 2 år sedan när vi började odla var lerjorden väldigt tunggrävd och i stil med blålera. Nu är den betydligt bättre och jag grävde nästan hela lotten på kanske en femtedel av tiden som behövdes när vi tog över lotten. Jag tillförde även halm och lite fårdynga till en del av lotten i höstas men det verkar inte ha gett riktigt lika bra resultat sett till jordstruktur, men näringsmässigt är det troligtvis bättre.