Det här med jord…

Vi kommer inte att köpa in någon jord till föreningen i år utan satsar på att använda oss av jorden från våra trädgårdskomposter istället. Här kommer en tänkvärd text om jord och jordförbättring som Catarina Segerhjelm har skrivit:

Jag vill på inget sätt beröva komposterna på material men slår ett slag för direktkompostering. Att tillföra organiskt material direkt till jorden är toppen (och livsnödvändigt) för jordstrukturen och tillför näring. All jord behöver organiskt material men lerjord (som vi har gott om på lotterna) i synnerhet. Växtrester (morotsblast, ärtskidor, blad osv) kan grävas ner ytligt direkt eller bara läggas på jorden som täckmaterial. Gräsklipp ger näring, håller kvar fukten och ökar mullhalten i jorden, täckt jord minskar dessutom behovet av ogräsrensning. Löv ökar också mullhalten och ger fin struktur, luftigare jord ger mer och bättre rötter=välmående växter.

Växelbruk är en annan sak som i längden ger bättre jord, framför allt för att undvika jordbundna sjukdomar (drabbar främst kålväxter och potatis) men också för att olika växter har olika djupa och grova rötter, sallad t ex har små fina rötter och gör inte mycket för jordstrukturen men större växter som kål har rejäla rötter som luftar och hjälper till att ”gräva” jorden. Ärter och bönor i sin tur gödslar jorden genom att binda kväve med sina rötter. Organiskt material matar maskarna och mycket mask betyder gratis grävning och gödsling av jorden. Tillförs inga växtrester eller dynga så har maskarna inte mycket att jobba med. Kom ihåg att en grävgrep är snällare mot maskarna än en spade och lättare (inte lika tungt som med spade) att gräva med.

Nu på våren passar det fint att finfördela t ex torra rester från perenner när de klipps ner och sen låta klippet ligga kvar runt plantorna. Direktkompostering sparar både tid och energi, färre turer till komposten och du slipper hämta den färdiga jorden tillbaks till din lott. Den finns redan där.

Om en upplever att tillförd jord (från säck eller den vi haft i hög) liksom äts upp av lerjorden så är det troligtvis mer organiskt material som behövs, hästgödsel, växtrester, gräsklipp, tång, löv, eller halm är bara några exempel. Att använda det vi har i naturen är också miljövänligare och resurssnålare än fabriksjord.

I höstas la vi på rejält med löv och några säckar tång och idag när jag grävde märktes det vilken skillnad det gjort på jorden. För 2 år sedan när vi började odla var lerjorden väldigt tunggrävd och i stil med blålera. Nu är den betydligt bättre och jag grävde nästan hela lotten på kanske en femtedel av tiden som behövdes när vi tog över lotten. Jag tillförde även halm och lite fårdynga till en del av lotten i höstas men det verkar inte ha gett riktigt lika bra resultat sett till jordstruktur, men näringsmässigt är det troligtvis bättre.

Kompost

DSC_0048_A Söndagen den 17 oktober ska vi ha en kompostdag. Vi behöver tvätta och olja in maskkomposten och flytta jorden som vi fått. Dessutom kommer Leif Strandh, våran kompostpappa, hit. Ja, alltså pappa till själva kompostbehållaren. Han ska hjälpa oss att bädda in maskarna för vintern och även kolla om processen fortlöper som den ska.
Vi behöver fler bidragsgivare och med tiden härlig mylla att lägga ut i landen.De av er som ännu inte har börjat lämna sitt hushållsavfall, kan få sin introduktionskurs.
Vi skall även göra en lövkompost runt ett träd. Det som behövs är bara några stolpar och hönsnät att sätta runt som ram, och så en massa löv förstås.
Efter ett par år har löven brutits ner till svart mylla med fin struktur.

Väl mött klockan 12.00 den 17:e!
Kompostgruppen

Lövkompost

Jag skulle vilja försöka göra en lövkompost på kompostdagen på söndag. Efter ett par år har löven brutits ner till finfin svart mylla (tänk jorden i en bokskog) som har fin struktur (vilket vårt område behöver) men som till skillnad mot en vanlig kompost är rätt näringsfattig.
Vi har tänkt göra den runt ett träd. Det som behövs är bara några stolpar och hönsnät att sätta runt som ram, och så en massa löv förstås.
Ni som är intresserade av det här, kom och joina på söndag! Dagen börjar 12 och vi får se om vi gör lövkomposten samtidigt som maskkomposten eller efteråt.
/Martin

ps: nedanför är en beskrivning som jag plankat från odla.nu
Att göra lövmull är enklare än att kompostera, även om det tar 2 – 3 år innan lövmullen är färdig. men då är den mörkbrun och fluffig som vispgrädde. Precis som torvmull är den fuktighetshållande, näringsfattig och har en stabil struktur som den behåller i 4 – 5 år. Blandar man den med sållad mylla från kökskomposten får man en fin planteringsjord.
Så här gör du lövmull:
1. Samla ihop nedfallna löv och lägg dem i en öppen nät- eller träbehållare. Det går bra med alla slags löv.
2. Vänd på löven efter ett år, kontrollera att de inte torkar ut, vattna i så fall.
3. Efter ännu ett år är löven antagligen nedbrutna och lövmullen färdig. Annars får du vända på löven en gång till och låta dem ligga ännu längre. Ett sätt att skynda på är att blanda in lite färskt gräsklipp, som även har en gödslande effekt.
Detta läste jag i Handbok för köksträdgården av Lena Israelsson. Jag har själv tänkt börja på en lövmull i höst.